Yxhult 1897

Förvaltaren Emil Adlers som var utbildad maskiningenjör med praktik från USA, var den som startade utvecklingen. Stenhyvlar anskaffades för att effektivisera tillverkningen av produkter med släta ytor. Lyftkranar och spår med trallvagnar som underlättade tran-sporter inköptes. En ångmaskin för driften inköptes också. Elektrisk kraft användes från år 1900. Redan 1883 invigdes en privat järnväg mellan Yxhult och Kumla station. Genom den framsynthet som ledningen visade blev denna järnväg byggd med normalspår vilket möjliggjorde samtrafik med SJ. Järnvägen kom långt senare, under 2:a världskriget att få mycket stor betydelse för transport av produkter från Skifferoljeproduktionen i Närkes Kvarntorp. Även persontrafik förekom i icke ringa omfattning.

1910 tog C Aug Carlén över ledningen av företaget. Rationaliseringen och mekaniseringen fortsatte i ökad takt. Tryckluft började användas i såväl brytning som bearbetning av stenen. Ramsågar som styckade upp hela stenblock till skivor, sågar för sågning av golvplattor, trappsteg, slipmaskiner etc. Yxhultsbolaget blev en stor aktör på naturstensmarknaden i Sverige.

En särskild avdelning förestods av stenkonstnären Anton Englund. Han ledde en utvald grupp stenhuggare som kallades ornament-stenhuggare. Man gjorde ornament för utsmyckning av finare hus. En stor del av utsmyckningen av fasader och interiörer i Stockholm under åren 1880-1930 kommer från Yxhult. Många av dessa konstverk finns att se i Stenarbetsmuseet i Hällabrottet i form av förlagor.

Yxhults ornamentstenhuggare år 1915.

Yxhult bröt flera olika marmorsorter i egna täkter i Sverige. Import av marmor i olika färger förekom också.

År 1929 började en ny epok i företagets utveckling. Ett patent på tillverkning av ånghärdad lättbetong övertogs och en tillverkning av det nya byggmaterialet startades. Det gick trögt i början men efterfrågan ökade och efter andra världskrigets slut blev efterfrågan närmast explosionsartad. Nya fabriker byggdes på flera platser i Sverige. YTONG som produkten kallades blev mycket populär och stora bostadsområden byggdes runt om i Sverige.

Ytongproduktionen blev efter hand den starka delen av företaget.

Yxhult 1946.

Efter kriget började man se sig om i världen. Mycket av Europa låg i ruiner. Efterfrågan på byggmaterial var stor. Yxhult började etablera sig i andra länder både i Europa och världen i övrigt. Mer än hundra fabriker är i drift runt om i världen.

Ytongreceptet används fortfarande, modifierat med hänsyn till på platsen tillgänglig råvara. I Sverige produceras i dag ingen lättbetong. Ytongproduktionen i Sverige lades ned 2004.

Numera importeras Sveriges behov av lättbetong från utlandet.

Yxhults kontor 1901-1955, "Trilobiten."

Yxhults huvudkontor 1955-2004