Om Yxhult 1894

Uppslagsordet

Yxhult

i första utgåvan av Nordisk familjebok

(artikel sammanställd 1894; uppg om att Adlers köpt av allmänningen 1824 ej korrekt. Jfr notis om Yxhyltsbolagets tidiga historia på denna webbplats)

Yxhult,

sten- och kalkbrott i Kumla socken, Nerike, med kalkugnar och mekaniskt stenhuggeri för aptering af silurisk kalksten till beklädnad å husfasader, trappor, golf, rännor, grafmonument, qvarnstenar m. m. Dessa stenbrott, som tillhört kronan och bearbetats från urminnes tider, under namn af Hällebråtens allmänning, inköptes 1824 från kronan af regementskommissarien Konr. Adlers och fick 1849, då egendomen bebygts och öfvertogs af dennes son Gust. Adlers, namnet Yxhult. - Det tillhör f. n. (1894) Yxhults stenhuggeri-aktiebolag, som eger fastigheterna 1/4 mtl N. och S. Yxhult med tillhörande 1/12 mtl f. d. Hällebråtens allmänning, 150/6720 mtl Hällabrottet samt 1/4 mtl Hynneberg, jämte stenhuggeriet taxeringsvärderade till 22,600 kr. Bolaget sysselsätter omkr. 140 arbetare, af hvilka en stor del bebor egna jordlägenheter, inköpta från angränsande hemman. Y. är genom egen, bredspårig, 6 km. lång jernväg, Kumla - Yxhults jernväg, förenadt med Örebro - Hallsbergsbanan. - Tillverkningarna försäljas hufvudsakligen inom riket, men ock på utlandet. Bolaget eger jämväl stenbrott med mekaniskt stenhuggeri och stensliperi å lägenheten Vilhelmsberg och 1/8 mtl Sättra i Askers socken, Nerike, hvarest sysselsättas omkr. 70 arbetare. Taxeringsvärdet 23,000 kr. - Äfven der hafva arbetarna till en del egna lägenheter invid egendomen.

 

  Åter till Yxhults stenhuggeri

© Yxhultbygdens
Kultur och Hembygdsförening