Åter till huvudsidan
Yxhultbygden genom tiderna.
Hur allting började
För 10 000 år sedan när inlandsisen smält, låg Närkesslätten 135 m under havsytan. Det dröjde sedan flera tusen år innan de öar som skulle bli Yxhultbygden kunde skönjas. Yxhult och Helgholmen var de allra första delarna av Kumla socken som torrlades och kunde bebos.
Hällkistorna vid Yxhult från den yngre stenåldern vittnar om att här levde människor redan för 4 000 år sedan. De torde ha invandrat söderifrån och levde som åkerbrukare och boskapsskötare. De allra första var kanske fångstmän. Ett milt klimat och god jord gav förutsättningar för ett gott liv.
Andra minnesmärken från forna tider är runstenen i Vesta från 1000-talet. Den ger oss också det tidigast kända namnet på en sockenbo, nämligen Ärnbjörn.
Lekebacken i Hjortsberga med sin domarring och 2000-3000 år gamla gravrösen pekar på fasta bosättningar i årtusenden. Inom Mossbys och Hynnebergs ägor vittnar likaså odlingsrösen samt funna stenyxor om tidig bebyggelse. Jordbruket blev tidigt en viktig näring som sysselsatte många när avsättningen för produkterna var god. I Holmagatan kom att anläggas både en väderkvarn och en vädersåg.
Så småningom blev kalkstenen grunden för bygdens utveckling och välstånd. De första stenbrotten torde vara brutna under medeltiden omkr. år 1000. Ur kalkstensbrotten bröts stora kalkstenshällar, vilket gett namn åt kronohemmanet Hällabrottet. Kalkstenen användes både som byggnadsmaterial och för jordbruksändamål – bränd kalk blev jordförbättringsmedel.
Det äldsta bevarade huset är Gjutstugan, byggd 1774, ingår i hembygdsgården Öster därom har funnits flera soldattorp och husartorp. Arbetarna i stenbrottet och vid kalkugnarna bodde ofta i små backstugor nära arbetsplatsen. Hällabrottet fick elkraft genom Yxhultsbolaget redan omkr. 1900. Varje hushåll fick ha en glödlampa.
Den första skolan, som också var missionshus, uppfördes 1862 i Södra Mossby. Skolhus kom senare att byggas både i Vesta 1867 och Mossby 1895-1918. De ersattes av Tallängsskolan 1967.
Kumlabygdens viktigaste förbindelse österut var vägen från Blacksta över Hjortsberga och Hynneberg mot Mossby och Sköllersta. Den är med all säkerhet äldre än runstenen i Vesta. Järnvägen Yxhult-Kumla invigdes 1883 för godstrafik och förlängdes till Kvarntorp 1943. Stationer för persontrafik fanns både vid Gruvgatans förlängning och vid Örstavägen. Busstrafik Yxhult-Kumla startades redan 1923.
Föreningsverksamheten har alltid varit livlig i Yxhultbygden.
Mossby blåbandsförening 1888 och Godtemplarorden Hvarandras Hjelp 1891 bildades till följd av alkoholmissbruket på trakten.
Metodistförsamlingen byggde sitt kapell Salem 1911. Pingstförsamlingen Betesda bildades 1919 och byggde sitt första kapell i Södra Mossby 1920. Svenska kyrkan - Hällabrottets kyrka invigdes 1974.
Arbetarrörelsen började organisera sig 1898. Sjuk och begravningskassan bildades 1876. Kumla skytteförening med 35 medlemmar tillkom 1899.
Den första idrottsföreningen bildades 1907 men upplöstes i samband med en arbetsmarknadskris 1911. Nuvarande idrottsklubb bildades 1929 vid Badbrottet.
Som kuriosa kan nämnas att 1875 bildades Mossby ynglingaförening vars syfte var ”att verka för sann medborgerlig självbildning och befrämjande av allt samhällsnyttigt”. Föreningen startade aftonskola och slöjdskola. Dessutom planterade de över 300 träd längs vägen mellan Mossby och Kumla kyrka.
Ortens allra yngsta förening är Yxhultbygdens Kultur- och Hembygdsförening bildad 1997.
Utöver stenbearbetning arbetade människorna med att tillverka skotillbehör såsom klackar och läderremmar. Det fanns också slakterier och åkerier. På 1940-talet skedda en stark tillväxt beroende på tillkomsten av Skifferoljebolaget i Kvarntorp. I Hällabrottet fanns underlag för fyra livsmedelsaffärer, post, konditori, frisör, matservering, kiosk och sparbank. Vidare fanns en cykel- och radioaffär, taxistation, skoaffär samt några trädgårdsmästerier.
© Yxhultbygdens
Kultur och Hembygdsförening